Pondicherry, Varkala och Mysore

Jag kom precis hem efter mina sista äventyr i det här landet. Under en och en halv veckas tid har jag träffat massor av människor, funnit min favoritplats i Indien och mått väldigt bra. Här kommer lite utdrag från min dagbok under resans gång.

I söndags kväll så tog jag nattbussen till Chennai, dit jag kom fram morgonen efter. Där var det 40 grader varmt i skuggan med en relativ luftfuktighet på 90%. Det var svettigt, milt sagt. Jag bussade mig bort till busstationen där jag tog en fin gammal överfull buss för den fyra timmar långa resan söderut till Pondicherry.

Klimatet var detsamma i Pondicherry, en gammal fransk kolonistad som inte var så rolig som ryktet säger. Det var rena raka gator, vilket annars inte finns i det här landet, och lite europeisk arkitektur. Men förutom det är det vilken indisk stad som helst. Jag spenderade natten på ett ashram, och tog mig därifrån dagen efter.

Efter en timmes bussresa med en konstant rädsla för döden (och min gräns är hyfsat hög vid det här laget) kom jag fram till den by där mitt tåg till Kerala skulle avgå från. Jag hade dock ingen aning om var järnvägsstationen låg, men något som är mysigt i såna här små byar där ingen pratar engelska och ingen har sett en vit människa innan, är hur gärna de vill hjälpa till. Jag fick eskort upp på nån lokalbuss, av på rätt hållplats och en guide som tog mig till stationen.


25/4, eftermiddag
Återigen tillbaka i detta paradis på jorden, Varkala. Jag vaknade imorse med djungeln på en armlängds avstånd utanför tågfönstret mitt i det gröna Kerala, ett tiotal kilometer från Indiens sydspets.

Det var fantastiskt att kunna bada igen, säga farväl till det varma salta vattnet här.

Just nu ligger jag i en hängmatta utanför det rum jag har hyrt. Det kan vara det bästa och billigaste rum jag har haft under hela min tid i Indien (150 ruppar). Trollsländorna flyger runt mig och fåglarna kraxar bland kokospalmerna. I övrigt är det ett totalt lugn.


27/4, morgon
Dricker kaffe med en vacker vy över havet från det kafe uppe på den klippa jag sitter på i Varkala. Det här är mitt absoluta favoritställe i det här landet, av de jag sett hittills. En fantastisk natur, lång sandstrand, avslappnad atmosfär och massa mysiga människor. Det blir tungt att åka härifrån, faktiskt.

Havet är extremt starkt nu. Den här tiden på året, alldeles innan monsunperioden, bildas det extrema vågor och strömmar. Det är otroligt utmattande att simma motströms, så man går inte längre ut än att man bottnar. Vågorna blir upp till två meter höga och kan kännas som kraftiga slag mot kroppen.

Igårkväll var här åskväder, vi satt och tittade ut över horisonten där blixtarna skapade fantastiska scener. Och det tropiska regnet blötte ner oss, helt utan att frysa. Jag gillar monsunregn.

29/4, på ett tåg till Bangalore
Jag ville inte lämna Varkala, det tog emot väldigt mycket. De senaste dagarna har varit fantastiska, alla underbara människor jag har träffat och alla dessa himmelska salta vågor jag har svalkat mig i.

30/4, fortfarande på ett tåg
Snart har jag rest i tjugofyra timmar, med två olika tåg. Anlände till Bangalore tidigt imorse, åt lite frukost och gick en timmes promenad innan jag hoppade på nästa tåg till Mysore. Där sitter jag nu, tillsammans med väldigt många andra människor, för att träffa Sam och Juliana i Mysore. Jag vet inte vad det är för ställe, men det skall tydligen vara schysst.